ddk
“Anta tadyant i d aɣ-izeglen? Anta lmeḥna ur nɛedda ɣef yixef ?”, i aɣ-d-yenna yiwen n urgaz , leḥzen deg wallen-is, asḥissef ɣef wudem-is, menbeɛd mi tettweɛelleq ɣef leḥyuḍ n yiberdan n Ssuq n Lḥedd di tɣiwant n Timizart, tiɣri n RCD ɣer timesbanit i d-yellan di 22 deg Yennayer mgal tidyanin i d- yellan deg yixf n useggas- a di tmurt n Leẓẓayer. Tidet, seg wassen ideg tewwi tmurt n Leẓẓayer timunent ines, ulac anwa lhem ur d- nenɣil ɣef yimdanen, neɣ anwa lḥif ur d- neḍliq acḍaḍ-is ɣef yigenni n tmurt. Wid yecfan, ar ass-a, ttaddren-d tadyant n 1963 asmi yegrawel FFS mgal adabu n Ben Bella. Ayen din yemmuten, ayen din n yimeṭṭi yuzlen, ayen din n tujla akked d tigujelt ur yelli d ayen ara d-yebder yiles ! Am wakken i d as-yenna umedyaz : « tiɣilt i-yekfan fell-aɣ, ad d-tban mazal tayeḍ ». 20 Yebrir 1980 yella di ttiɛad akken ula d netta ad yeglu s leḥq-is n yiɣilifen, akken ad iniwel amur-is n tujegḥa, akken ad yessizel di tregwa-ines amud n usḥissef. Tafsut n tmanyin i d-yusan d asirem , tunef i yimɣi n uzulal (l’absurde) ad yaɣ aẓar deg yixf n tmurt ur nuklal. Lbaṭel, assen, yura isem-is s tira yettqazamen lmeɛqul , akka i d as-raden wid yeṭṭfen ṣṣrima n leḥkem. Mi tekfa ta, ad d-ternu ta. Tuber 1988 s lǧiha-s inced-d tiwuɣa ɣer unnar. Mmuten warrac, runt tyemmatin, qlalḥen yibabaten, ttwaɛegben yilmeẓyen, zlezla n wurrif tewwi kulci di later-is. Lɣefla tezga tettawi ɣer ndama, yir isekla ttaken-d yir iguma, tuber yefka nnuba i yiqannan. Anda akken yeḍmeɛ ugdud leslak i d-yemger lehlak. Lɣella n tuber tella s wazal n 15 n yiseggasen n rrehba i d-ixulef rrebrab di later-is. Cwal yesserwat, yufa annar ideg ara d-yennunet, yufa akal ideg ara yeẓẓu tixidas, yemmut win yemmuten, iɣab win iɣaben, yenfa win yenfan, yegla uzegzaw s uquran, abaxix yessa-d i ubaxix. Widen i tt-yektalen wwin-d nnuba i udabu yefɣen seg ṭṭaq iwakken ad d-yezzi seg tewwurt. Yewqaɛ yimal di tcerkett ! Tifeswin zerrint, ttemɣunzunt, armi sfaltent i tebrek. 2001 yewwḍ-d ɣer umnar, yewwi-d lewcayer-is. Germaḥ Massinisa yettwanɣa , tamurt n Leqbayel terɣa, tewwa, ayen i d- iḍefren yettwassen. 127 n yilmeẓyen iwumi swezlen di leɛmer, azal n 3000 n yimejraḥ, aggas iḥuza Leqbayel meṛṛa. Di nneqma i lmut, di nneqma i txeṣṣarin, ssazlen-d leɛrac amer ad d-rren leɛnaya ɣef wid ur d- nufi amḥaddi, maca, ziɣ tennuɣ nniya d tiḥerci ! Widen ur nessin, nwan ters-d tdukli ara d- yefken ifadden i yiɣallen yettnadin taggara n lbaṭel di tmurt-a, wid yeččuren d nniya ɣilen lhem iḥuzan tamurt n Leqbayel ad yezdi wakali akken ad d-rren tilelli i ugdud, ma d widen i tt-icudden ufan amek ara sxerben aẓeṭṭa n tegmat i d- ilulen. Widen i tt-yeččuddun ufan amek ara sɣezfen abrid-is i tedyant, ɛelqen tifrat deg tɣerɣart ɣef wayeg werǧin yerris lebni n yimal. Mi nenwa neḥder i kulci, ziɣ zzman yessen ad aɣ- yesseḥnet . Di tikli-is lehwel yassawal i wayeḍ, ata-n yennulfa-d uxeṣṣar yugaren tixeṣṣarin. Inig s tuffra ( el ḥarga) ɣef teflukin gar lemwaji n yilel yeṣḍen , di lhejna n trewla ɣer ugemaḍ ideg nwan warrac lxir, yerẓa facal, yezdeɣ liser, tewwi-d ayla-s n lmuta, n unuɣni, n lejruḥ. Mi nɣil ala taluft i iɛeddan, ziɣ di lbaḍna tettlal-d tayeḍ, ata-n uxḍaf n yimdanen yeḍfer usuter n tedrimt yerwi igenni n tmurt n Leqbayel ! Mi as- nenna waqil tura nufa-d ddwa i taluft, atta-n ziɣ tufeg temɛict armi d anda ur as- yezmir yiwen. Ayefki yuɣal d asafar ur d- yettaf ḥedd, di lbankat akked lbustat ulac idrimen. Imdanen ddelilen zdat n ukamyu n uyefki akked d lbustat amer ad d-megren kra. Tuɣal tiṭ tameɣbunt tettwali, ma d taxriḍt kra ur d- tettawi. Ahdum ur nesɛi ul ur nesɛi tasa, netta ur d-yeclig deg widen teẓda lmerta. Ɣef tizi n tnefxa, ibedd yettaḍsa deg widen yeɣḍel, dɣa ɣef terẓeg n tmeddurt yennerna- d leɣla n sekker, armi yecceg uḍar ɣef tisselbi n zzit. Wwan wulawen,kenfent taswin, di Bab el Ouad yendeh yimenɣi, Leẓẓayer tamanaɣt terra-d ṣṣut, times tufa aẓemẓum yeḥḍem, tamurt tembawel irkelli. Times ur nrebbu deg yiseflan teẓra acu i la txeddem, imi gar wayen yakk i nwala d wayen i la d- yettnulfun, leɛqel iɛebbel ad yessebleɛ tisselbi. Acu i d- yegran tura, imi imdanen sruɣun ula d tifekkiwin nsen deg yizenqan, zdat imayaten n wallen ? Acu i d- yegran tura imi ula d lḥerga tuɣal ɣer warrac yeqqaren deg uɣerbaz alemmas ? Anda-ten ikabaren ? Anda-tent ssendikat ? Anda-ten yirgazen n tsertit ? Anda-tt tmetti taɣerfant
(société civile) ? Anda-ten widen yeggulen ur ḥenten d akken ad tbeddel ? Tasusmi i d- yuɣalen tessewḥac !
I uzekka amek ? Ɛni asent-nḥedder ula i tullas wwint taflukt n trewla? Ayen iɛeddan d amur, ayen i d-iteddun d wayeḍ ! Ayen yeḍran, anwa i yebnan fell-as ? Ayen i d-iteddun anwa ad d-yinin amek ara yili wudem-is ? Anti timeqwa ara d- yeɣlin ?
Ait Slimane Hamid