Overblog
Editer l'article Suivre ce blog Administration + Créer mon blog
26 décembre 2010 7 26 /12 /décembre /2010 21:23

DDK

 

« Amussu amesduklan di Fransa ur d-yewwi ara i tmaziγt…

 

image

Mohand Amalloul n ‘’Radio Pluriel’’, Lyon

taqbaylit mačči d les clips kan, mačči d zzawiyat kan… »

 Anwa ur nessin Mohand Amalloul ? Ala win, ahat, leεmer iwalan BRTV (Berbère TV) deg yiseggasen yimezwura. S tedwilt n Mohand Amalloul i tebda BRTV i tikelt tamezwarut ass n 24/12/1999. Acu kan amecwar n umeγnas ur yebdi ara s tilibizyu-agi imi yella yakan, 10 yiseggasen uqbel, di RadioPluriel n Lyon n tmurt n Fransa ; mazal-it ar tura. 
 Nemlal-it di Tizi Wezzu,  yesmekta-aγ-d amecwar-is d wayen akk icudden γer umussu amesduklan amaziγ di tmurt n Fransa.
Anda i d-yeggra Mohand Amalloul tura ?
Aql-i di RadioPluriel si zik, sεiγ yiwet n tedwilt iwumi semmaγ ‘’tigemmi d wansay’’. Tettεedday-d yal lğemεa si lεacra n yiḍ alamma d zzuğ n sbeḥ, rebεa n swayeε. Tadwilt-agi, d nettat akk i d tameqqrant, tura γur-s azal n 22 yiseggasen di leεmer-is.Nettaεraḍ akken ad neqqim d nekni, lmaεna-s nettmeslay γef wayen icudden γer tgemmi d wansayen. Iminigen, γef wakken nettwali, ḥwağen aya. Si tama-nniḍen, nettaεraḍ ad nessaki, ad nesduqqes i wakken ad asen-nini i wiyaḍ ula d nekni nella.
  Tadwilt-a tewwi-d amecwar γezzif, ulac anwa ur nεeddi syin : ama d anaẓur, ama d tasartan…aql-aγ da i wakken ad nefk afud i tmeslay-nneγ acku εussen-tt-id si yal tama.

I leqdic n umussu amaziγ di Fransa, anda yewweḍ ? 
Amussu amesduklan amaziγ di Fransa ur d-yewwi ara i tmaziγt. I wacuγer ? Tiddukliwin timeqqranin yessexdamen aṭas n yidrimen, yettwasnen, ddant d ukabar n tsertit n Fransa. Ad ak-d-inint ad d-nesmekti yennayer di tγiwant n Paris neγ Lyon, i wakken kan ad d-yini lmir-nni azul, daya. Meεna deffir n usmekti n yennayer di yal taγiwant tameqqrant n Fransa, tella tikti tasertant. Leεmer xemment tiddukliwin-agi ad d-ğğent kra i dderya n dderya : ama d le musée, une bibliothèque di Fransa…wwin-tent yikubar n tsertit, sya γer da ad ak-d-inin :’’ nekni d les citoyens français, aql-aγ akked la laïcité et la république…’’Leεmer xemmen ula d yiwen wass, ad as-ini ahat sya di lγerba ara ruḥent tiktiwin ara yessufγen tamurt n Leqbayel di twaγit-is. Wagi d rray-iw, d rray n Mohand Amalloul, kan.

I wacuγer ulac-ik di Berbère TV ?
 Asmi iyi-d-ssawlen γer BRTV, qebleγ srid. Amek ara d-tiniḍ ala ! D nekk i ixedmen tadwilt tamezwarut n tilibizyu-agi ass n 24/12/1999. Cfiγ mi nwala i tikelt tamezwarut la mire n BRTV, amεellem γlin-as-d yimeṭṭawen, yeγli timendeffirt. Nella d agraw, nḥemmel ayen nxeddem. Amur ameqqran gar-aneγ d lxedma-s. Xas akken ulac ttawilat, nettsellik iman-nneγ. Yella wayen igerrzen swayen ur tettasmeḍ ara s tilibizyunat-nniḍen. Mebla ma nettu afud i aγ-d-tefka tmurt n Leqbayel.
   Acu ara yessḥissef umdan, ur nkemmel ara deg umecwar-nni. uγalen llan ttawilat aṭas, meεna yebda uswir akked yisental n tedwilin ittenqas aṭas. Ihi, asmi ara twaliḍ yiwen am Boussaâd Berrichi, Mennad Ould Sliman, Ouiza Smili, Malika Talmat, Mouloud Ait Amer, Tahar Yami d Abderazzak Larbi Cherif, imdanen am wigi ttruḥun, ihi d agrireb kan i d-yeqqimen. Σerḍeγ ad qqimeγ, meεna ur as-zmireγ ara i liḥal-nni : mačči d amekkan-iw, mačči d aswir-iw, mačči d isental-iw. Taqbaylit mačči d les clips, mačči zzawiyat…

D acu i d isental-ik, kečč ?

 Mi ara twaliḍ acḥal i ineqqen iman-nsen (gar 800 ar 1000), acḥal yettwaxeṭṭfen neγ mi ara twaliḍ lehlakat n ddunit merra kecmen timetti taqbaylit, tamurt n Leqbayel tewsex,  ulamek ur tessexdameḍ ara ttawilat yellan gar yifassen-ik i wakken ad d-senddekwaleḍ imdanen, ad ten-id-tessakiḍ. Ha-t-an γef wacu i ilaq ara nemmeslay ass-a, ama di tilibizyu ama deg yiγmisen.
 
Amek i d-tettwalim tamurt, amek i tt-id-tettafem ?
 Nekk ul-iw yezga di tmurt. Yal mi ara d-ruḥeγ, ttawiγ-d tikti i zerεeγ di taddart, di tγiwant neγ di lwilaya. Ttwaliγ-d tamurt n Leqbayel d lemri inu, d agdud s wazal-is. Mačči kan d tamurt n unebdu : mi ara d-yawi ṭunubil, igerwajen-is, ad yettzuxxu di taddart.
  Llant tuddar n Leqbayel ur tettasmeḍ ara yis-sent di berra : xeddment aṭas n tγawsiwin. Tamurt n Leqbayel teḥwağ tifrat s tiktiwin, mačči kan s uṣerdi. Ur d-yeqqim ara kan ad d-nini diri-t wagi, ilaq ad d-nini d acu i ilaqen. Ma d taktabt i d-tewwiḍ si Fransa, iεum…
Tanemmirt i Uγmis n Yimaziγen, afud igerrzen.

Yesteqsa-t Hocine .M

Partager cet article
Repost0

commentaires

A
AZUL<br /> TTadiwennit igarezen ,tanmmirt nwen.<br /> <br /> maca ablog n mohand ur teddu ara akken ilha immi ur zmiragh ad kecmagh ghres !<br /> tanssa is ttagi waqila: Mohandbrtv.skyrock.com
Répondre

Présentation

  • : La confédération des Iflisen Umellil
  • : Un des objectifs est de reconstituer la grande confédération qui regroupait les 14 aarchs des Iflisen Umellil avant la colonisation française. Le but est de rétablir les liens interrompus et de promouvoir la solidarité inter-arche. Nous visons également à consolider les liens entre la diaspora et leur région d'origine. Réecrire l'histoire des Iflisen et préserver leur patrimoine matériel et immatériel .
  • Contact

Recherche

Liens