DDK
Ɣer tezrigin Tira
“.. ad d-niɣ belli amud-a i yura Nufel yukla ad t-iɣer yal yiwen d yal yiwet, imi d aẓru nniḍen i d-yernan ɣer lebni n tullist taqbaylit, seg wasmi yessers Belɛid At Ɛli lssas amezwaru i tewsit-a...”
Aɛmer Lɛufi
“.. ad d-niɣ belli amud-a i yura Nufel yukla ad t-iɣer yal yiwen d yal yiwet, imi d aẓru nniḍen i d-yernan ɣer lebni n tullist taqbaylit, seg wasmi yessers Belɛid At Ɛli lssas amezwaru i tewsit-a...”
Aɛmer Lɛufi
Amyaru
Ilul deg useggas 1981 deg Iflisen Umellil (Tizi Ɣennif). Ngum ad yinig ɣer Sbanya anda yesɣer tutlayin(taɛrabt akked tefransist), yella d aselmad n teglizit di tesdawit Mouloud Mammeri deg Tizi Wezzu. Sreg 2010 ar ass-a yettidir di Tmurt n Danemark. Iqeddec d tesdawiyin, iɣerbazen akked timkerḍitin ɣef tsekla n Tefriqt Ugafa akked tilleli n wawal.
------------------------------
Tameṭṭut n Leqbayel
Lemmer d lecɣal n rray d ttedbir i yettarran bunadem d argaz, tili amur ameqqran deg Leqbayel yessefk d nutni ara yelsen icwawen, ad ǧǧen iberniyas i tulawin-nsen
Aṭas n wid iheddren, inesxen lektub ɣef tmeṭṭut d lḥala n Leqbayel, nutni ur ssinen acu ɣef llan, wala fehmen ṭṭbiεa n lejdud-nsen, yettwassnen seg wasmi d-texleq yemma-s n ddunit. Гret, steqsit, sani terram, anda tewḍem ad tafem awal yiwen : d ayen yenna umezwaru i yenna uneggaru. Гef wawal-nsen, ɣef wakken i yasen-tefka tmussni-nsen «tameṭṭut ɣer Leqbayel ur teswi, ur terri ; argaz yeḥseb-itt am nettat am zzayla, ur aken-εniɣ ; ad tt-yaɣ, ad tt-yezzenz am wakken ara yaɣ, yezzenz taɣaṭ neɣ tafunast deg ssuq. Deg uxxam ur tesεi rray ula deg ucemma ; kra ara yili mazal-itt meẓẓiyet, deg-s cwiṭ n lmenfiεa, atan iban; asmi meqret, tekcem-itt tewser, ad tt-εezlen ɣer rrif, ad tt-deqren am nettat, am uqecwal iqersen». Aya yakk d lekteb. Nekni yessnen akken tella lḥala n Leqbayel, ifehmen, yeẓran acu yellan deg wul n Uzwawi, nezmer ad neggal ur nḥennet belli ulac i yeεzizen ɣer Uqbayli am tmeṭṭut-is, εlaxaṭer yeẓra bla nettat ddunit-is tefreɣ, axxam din ur yelli. Kra n lbaḍna d rray yellan, teεlem yes-s tmeṭṭut. Yak d Igawawen i yas-yeqqaren : «Ulac i yuεren, i nettagad am lehḍur n tsumta». Meẓẓi meqqer, ɣur-sen, yiwen ur yettuqam lḥaǧa mebla ccwer n uxxam-is. Lemmer d lecɣal n rray d ttedbir i yettarran bunadem d argaz, tili amur ameqqran deg Leqbayel yessefk d nutni ara yelsen icwawen, ad ǧǧen iberniyas i tulawin-nsen εlaxater, ɣef wakken nessen neẓra teddun lecɣal, d rray-nsent i ixeddmen. Kullec ɣef ufus-nsent, ula ma ur heddrent ara deg tejmuyaε akked leswaq, d lehḍur-nsent i iḍerrun, d rray-nsent i ixeddmen s ddaw ufus ; aqerru n uxxam d tameṭṭut, am wakken i yas-qqaren : «Axxam bla tameṭṭut am lebḥer mebla lḥut». Meḥsub d lḥaǧa ur nekkmil ara.
Si Ɛmer ben Sɛid Bulif
-------------------
Mohamed Rougie
Mohamed Rougie d amedyaz amaziɣ si tmurt n Rrif( Lmaruk). Tamedyazt-ines d tamḥadit. Illul deg aseggas 1977 di « Temsamane » akal anda i d- yella trad n Anwal akked d win n Dhar Ubaran anda irrifiyen rẓan tiserdest tasbanyulit. Mohamed Rougie nnig tamedyazt –ines , yella d amdan n talwit yesazalen iguma n tayri deg isefra-ines. Leslaḥ s wacu yettaqazem Mohamed Rougie lehlak iḥuzen timeti, yetteceliḥen deg idles amaziɣ d imru ines akked d awalen- is. Awalen-is yeččuren d timedyazt. Mohamed yefka azal meqran i timsal yettrabin ixef am tayri n talwit, leḥmala n ugama, tilleli., tawaculut . Yegga azal i tawacult acku yettwali-tt d netta-t i d-lsas ɣef acu tettsenid timeti. Mohamed yattaru di snat n tutalayin : tarifit( tamaziɣt n Rrif) akked tafransist. S tumert meqran id yuzen awalen-is i yimeɣriyen n uɣmis n imaziɣen.
Tabrat-inu
Deg-s awal
S wur d acemrar
I kečč ay amdakel
I kečč a tawamet
I kečč a mmis n udrar
Tettaruḍ s tmaziɣt ( tarrifit) akked tefransist , amek yettili ufran n tutlayt di lawan n tira ?
Tira ur telli ara d aqaṣer. Tira d tugra n yiman ɣer ugni n umenuɣ. Di tillawt ur smenyafeɣ-ara tutlayt ɣef tayeḍ. Tarifit d tutlayt-iw tamezwarut, yis i ttemesawaleɣ akked d atmaten-iw imaziɣen . Ttaruɣ yis akken ad tidir wa tuɣal am netta-t am tutlayin nniḍen d tutlayt n taywalt( communication). S tirifit ṣawaḍeɣ i yimeɣriyen-iw iḥulfan-iw ama d lferḥ neɣ d leḥzen, d taḍṣa neɣ d imeṭṭi. S tewzel n wawal,s trifit ttalseɣ-d i tikta iceɣben ixef-iw s umata. Tafransist d tutlayt s wacu teɛradeɣ ad cebheɣ tidmi n tmaziɣt akken ad tḥaz talsa i meṛṛa. Di tillawt ulac amgared ger tutlayin imi yal yiwen yesɛa azref akken ad yaru s tutlayt i-iḥamel.
Awal-inu
Deg-s tanwact n tafsut
Deg-s anebdu
Deg-s tafukt
Nekk akked kečč
A tawmat inu
Anwi idlsen id tezrargeḍ ɣer tura u d acu i d- isentel n yal yiwen ?
Deffir amud n isefra-inu « lehmali n isefra- les rafales de la poésie » ɣer tizrigin « oasis des artistes », rniɣ-d « ddew nhati- au rythme des souffles » ɣer tizrigin « mon petit éditeur ». Anagaru i d- yefɣen d win umu semmeɣ « rwayaḥ n temdyazt- les fragrances de la poésie ». Targit iyi -zedɣen tagara-agi d asezrireg n wamud n isefra s trifit. Ma yalla , ar tura, ur d sufeɣ ara s tmaziɣt tella sebba. Ttemjadaleɣ akked ṛṛay-iw u ttnadiɣ anwa abrid ilaqen , anwa udem ilaqen akken ad nawi amaynut i uɣanib n tira s tmaziɣt . Ttnadiɣ ɣef umaynut, acku ayen yakk i d- yettnulfun s trifit yekcem deg yiwen lqaleb, yeglugel. Nekk bɣiɣ ad rẓeɣ asalu ɣer wayen nniḍen. Ilaq ad neffeɣ deg iberden n tanumi akken ad nexleq amaynut. Deg isefra-inu s triffit, ttnadiɣ isental iceɣben talsa akked d umdan s umata : tayri,tadukli, tudert, lmut, timadit tamaziɣt, akked tameṭut. Liḥala n tmaṭut iceɣeb-iyi aṭas ,acku deg timeti-neɣ tettweɛzel, yettwakes-as uzref, rran aqarif ɣef izerfan-is.Neẓra yakk belli d tmaṭut i d-tasarut n tanfalit. D netta-t id aɣerbaz amenzu i yal yiwen seg-nneɣ. D netta-t id aɣ- yeslemden tikli. Deg tamdyazt xedmeɣ rriɣ-as tisemɣert i tuklal.
Tudert d taqudbdat
Ay amdakel
A tawmat siwel
Axmi ɛamer-as
A tawmet inu
Ur neqqim
ɣer ij n wanḍu
axmi ɛamer-as
wer neswi seg yij n wanu
Amek tella tamedyazt tarifit, anwi i d-imedyazen itt-iɛeban deg abrid n unerni ines ?
Di tillawt tamedyazt tarifit tufrared akken ilaq deg isaggasen n tmanyin(80) s demma n umedyaz Saɛid El Musawi. Isefra-ines aṭas n icenayen iten-yecnan am tarbeɛt « itran », El Walid Mimun. Tamdyazt-is thuz ixfawen-nneɣ s imeslayen-is yeččuren d sser akked lmeɛna. Amedya asefru-ines « necrin ssa- aqleɣ-da ». Di, lǧera-s, aṭas n imedyazen i d yernan, ḍefren abrid-agi n tanfalit id yewwi Saɛid am « Mayasa Rachida » yezdin di tmedyazt-is snat n tutlayin : taqbaylit akked tarifit. Yella diɣ « Amnus Ḥarfuf » , « Lhanis ». Ass-a tamedyazt tarifit tufrar s tuget n imedyazen akked tmadyazin id as yellan d lmendad.
axmi ɛamra-as
ay amdakel
wer neqqim deg tiri unebdu
sad it-tecubeḍ n wartu
Amek tella liḥala n tizlit tarifit ?
Mi ara d nemeslay ɣer ccna n rrif ulamek ur d nettebder ara « El Walid Mimun ». D acenay-agi i -irefden senjaq n ccna amaziɣ atrar di rrif. D netta id-as yerẓan asalu. Ur nettu ara diɣ acenay Allal , Ayawen, terbaɛt « Itran », d waṭas nniḍen yefken lemqud i tizlit tartrart n rrif.
Moḥand Amɣar d tanfust, d aṣaḍ di Rrif. Yezmer ad yili usaru ara d yelsen n ugarawli –agi ameqran?
Mulay Muḥend amɣar ( Ɛebd El Krim Xatabi) d yiwen uzamul n tilleli, n timunent n yegduden n ddunit meṛṛa. Deg akken ccan-is meqqer ula d Che Guevara yezdew ɣef tikta-s tigrawliyin. Maca di tmurt-is ( Rrif- Lmaruk, tamazɣa) isem-is muggad. Kra n yemdanen ttkukrun ad bedren isem-is. Xas ulama akka yemmut, lexyal-is yeshab-iten. Ilaq asaru ad yewwin ɣef waṣaḍ-agi n timuzɣa akken tizumelt-ines ad ttesmendig tirget n tirugza deg ulawen n yal amaziɣ anda ma yella. Akken ibɣu nniɣ-d ɣef Mulay Muḥend, awalen-iw meẓẓiyi-t zdat n temɣert akked ccan yekseb deg ulawen n yal amaziɣ di Rrif neɣ di tamazɣa wakali.
Amek yezmer ad yilli umṣaweḍ ger imusnawen Iqbayliyen akked Irifiyen ?
I tazwara ilaq ad inniɣ ulac umgared ger tarrifit aked teqbaylit. Snat n tutlayin -agi d takniwin. Ttemcabin-t aṭas.. s tanumi yal yiwen yezmer ad yezgi tutlatyin -agi. Nekk asen -inniɣ i watma iqbayliyen ḥamleɣ-ten aṭas aṭas. Idles aqbayli d idles inu am netta am tarifit. Mi ttmeslayeɣ akked leqbayel , ttafeɣ iman-iw . Awal yettezririg ger-nneɣ s shala. Ayen ala ? Nekni nesɛa adrar n Dhar Ubaran kunwi tesɛam adrar n Jerjer. Idurar-nneɣ yiwen-nsen. Adar d ixef-nneɣ. Azul-iw i ccna n teqbaylit yeggan abrid i tmaziɣt akken ad tuɣal d tutlayt n taywalt akked tmusni d tusna.
tayri ɣer –nneɣ ma ur teqqim
niɣ tenɣi-ḍ-tt, yeffeɣ ixef-is s
adrim ?
Ait Slimane Hamid
--------------------------------
I lmend n wass agraɣlan n tmeṭṭut
Tessudsed texxamet n lhirfat ufus, d lehirfat tiqburin n lwilaya n Titi wezzu s lemɛawna n lwekala taɣenawt n ureṭṭal amecṭuḥ, d lewkalat niven yettukelfen s lemɛawna n yilmeéyen , yiwet n temzikkent deg usalay n Tizi wezzu, anda ttikkint wazal n 50 n tlawin I d-yusan si yal tamadṭ n tmurt n leqbayel iwakken ad d-senaεtent leḥirfat yemgaraden deg-i I qedcent, ama d azeṭṭa ama d afexxar , d teqendyar n leqbayel, s ittwasnent tlawin iεeééugen d iwaviyen d lejihat niven, ayen yeṭṭfen lwelha deg tmezikkent-agi, d asenulfu I yeooan taqendurt n leqbayel ad sukkes amkan_is gar iselsa imaynut ɣef I yeṭṭuqet usuter di lawan n unebdu. Timzikkent-agi I d-yusan I usfuggel n wass agraɣlan n tmeṭṭut I d-yettuɣalen deg ass n 8 meɣres seg yal aseggas, tmeyyez-it tirza iṭṭuqten n tlawin ɣer usalay anda d-tella yiwet n temlilit meqqren gar- asent, d tagnit I umbeddel n tektiwin, yal yiwet deg uḥric deg I tettuxeûeû, ladɣa imi tameṭṭut ass-a teôza asalu tesawev ad tger iqudimen di tmetti deg I tettidir, imi ad t-id-naf tekcem ula di leḥirfat I ixeddem urgaz, ama d lfeṭṭa neɣ lḥelfa d wayen niven, si lejiha-s mass ɛebd lekrim Belqasem imkellef n texxamt n tejara, yenna-d d akken tilawin I iqdcen deg uḥric n lxudma n tzarbay sfaydint-d s yiwen wass n ukewwen deg sensu n Balwa, anda I d ḥefvent udmawen imaynuten n uzeṭṭa n tzarbit, iwakken ad d-tekcem leḥirfa –agi deg usnerni n tdamsa n tmurt sya d afella , ass –agi n ukewwen ɣef leḥsab n yimvebbren taɛna temsalt yusa-d imi yeṭuqet ucetki sɣur iḥirafiyen imi ssleɛa-nsen tettɣimi ur tettnuz ara s sseba n lexûas n leswaq di tmurt n leqbayel, ɣef aya ilaq ad d-afen leswaq niven akken sselɛa n iḥirafiyen-agi ad tenz.
--------------------------------
Tameṭṭut di tmetti
Ar wass-a d wussan, aṭas n yimdanen i yebɣu yili uswir-nsen d aggagen(intellectuels) neɣ d menwala-ten, ttwalin tameṭṭut d nettat i yezgan tettili d timentilt n waṭas n wuguren di tmetti. Tamuɣli-ya tsaɣ s waṭas ladɣa di tmura ideg mazal tudert tansayt teckenṭeḍ deg yijufar n tatrara war ma tejla. Timura n Tmazɣa d tid n Waεraben d amedya ɣef tmettiyin-a tansayin ideg tameṭṭut jlan yizerfan-is; nettat tezga anamek-is d taɣawsa n zzhu d tuzzuft, d ttawil n tarrawt akked usefrurex, d taklit i iqeddcen mebla εeyyu. Taswiεin mi ara teεreḍ ad tefsi i yiman-is leqyud n uẓayer (statut) iɣer turez, wiyaḍ ttwalin-tt d amihi(danger), d ugur i tmetti; acku s cbaḥa-s tezmer ad texdem “lfitna”: ad tesseɣwu argaz ur nuklal, ad texlu lǧib-is, ma yeḍḥa-d yeεceq deg-s nettat ad as-tent-tesserwu ad t-tezzuɣer arma d taggara ad t-teǧǧ, syin akkin netta ad yemxel, ad yedderwec. Wi yebɣan lqid n lebda i tmeṭṭut, ttawin-d tiktiwin-nsen seg tesreḍt akked uslugen n wazalen(système de valeurs) n tmetti tansayt. Tameṭṭut mtafaqent fell-as akk tesreḍin tiyenrebbitin(religions monothéistes) dakken seg wasmi yakan i tebda ddunit d nettat i d sseba n ddnub. D nettat i yellan d sseba segmi i aɣ-d-yesseẓeε Rebbi seg lǧennet asmi akken Ḥewwa (tameṭṭut tamezwarut) tuɣ awal n Cciṭan, tewwet armi tḥettem ɣef Adem akken ad yečč seg ttejra n lfakya iɣef ten-iwessa Rebbi i ten-id-ixelqen. D ta i d sseba i yes-s ten-id-yessufeɣ Rebbi seg lǧennet ɣer lqaεa. Ilmend n tedyant-a, at tesreḍt ttwalin ṛṛay n tmeṭṭut diri-t, ur ilaq ara ad t-yeddem yiwen imi yettawi ɣer ucruf, ɣer lexsara, tamuɣli-a teẓḍa ula deg wansayen, d amedya di tmetti taqbaylit taqburt, argaz d lεib fell-as ad tḍebber fell-as tmeṭṭut. Yella wayen yugaren aya: at tesreḍt, d amedya lfuqaha n yimselmen ttwalin tameṭṭut ur zeddiget ara acku tesεa idammen-nni i as-d-yettasen yal aggur, ɣef waya ur testahel ara ad teṭṭef kra n umkan unnig neɣ aεlayan di tmetti. Σlaḥsab-nsen, tameṭṭut ilaq ad teqqim deg uxxam-is, ad tili d talaba n urgaz-is, ma teffeɣ ad teṣṣer iman-is, ad teffer kra n uferdis di tfekka-s i izemren ad yecεel acayaḍ n urgaz aberrani. Ɣur-sen tameṭṭut ma tekkes leḥjab, tefsi leqyud ad d-tawi lada, imi acḥal d yiwen i yemxellen s sseba-s. Di tazwara ad t-id-tesseɣwu, ad as-tesseεǧeb iman-is, asmi ara d-yeɣli deg-s ad tt-iḥemmel imir-n nettat ad tjebbed iman-is fell-as, ad tettferriǧ deg-s ɣef libεid amek ara yettembiwil, amek ara yuɣal d amexlul mebla ma teḥṣa neɣ tecleε seg lemḍeṛṛa iɣef tella d sseba. Acḥal d yiwen i d-tesseɣwa tmeṭṭut di taggara yuɣal d asekṛan neɣ yeṭṭafar lehyuf akken ad yettu, llan seg-sen ula d wid yenɣan iman-nsen.
Netta di lḥaqiqa, yir tignatin-a i d-nebder uwsawen, mačči d tameṭṭut i d sseba-nsent, maca d aẓayer-nni i as-yettunefken di tmetti. Di tazwara yella d meḥyaf d temḥeqṛanit i iḥuzan tameṭṭut iman-is kan, armi yuɣal yuɣ ula d irgazen ladɣa wid i d-yetturebban s usegmi ansay i yetteẓẓun deg wallaɣen yir tikta ɣef tlawin. Limer ur semxalfen ara ger tmeṭṭut d urgaz, tili kra n wugur ur yettili. Tameṭṭut d amdan, argaz daɣen akken ! Ulac acu i ten-yessemgarden : akken i tecbeḥ tmeṭṭut i yecbeḥ urgaz, akken i as-tεeǧǧeb tmeṭṭut i urgaz, i as-iεeǧǧeb urgaz i tmeṭṭut, akken i iḥemmel urgaz tilelli, i tt-tḥemmel daɣen tmeṭṭut,…Ahat yella kra n umgired gar-asen di tuddsa tabyulujit n yal yiwen, imi awtem yezga tafekka-s teqwa, iɣesseb mi ara t-id-tass ccehwa n tuzzuft, ma d tawtemt ur teǧhid ara akken yeǧhed wewtem, yerna ccehwa-s tettεeṭṭil di tazwara ma teḥma tettuɣal d times. Aṭas i yenwan d argaz kan i iḥemmlen tuget n wassaɣen n tuzzuft, netta ula d tilawin daɣen akken, acu kan ma tella tayri d nettat kan i izemren ad tẓeṭ leqniεa gar-asen. Mačči s useḥjeb d usebrek n tmeṭṭut ara yeḍmen urgaz ṣṣfa n leḥlal-is maca s tayri.
Limer di twacult yettuneḥsaben d nettat i d abelkim(noyau) n tmetti, ur ssemgiriden ara ger warrac d teqcicin, limer tisudwin-nniḍen n tmetti yecban iɣerbazen d tesdawiyin ur ferrqen ara ger yilmeẓyen d telmeẓyin, tili ur d-ttilin ara wuguren iɣef d-nemmeslay uqbel. Acku tterrbiya-nni taqesḥant i iferrqen ger uqcic d teqcict mi ara ilin d imeẓyanen, tettuɣal-asen d ugur mi ara umɣuren. Ttekken-d seg-s waṭas n wuṭṭanen n tnefsit i yettḥazen ama d tilawin ama d irgazen. Aṭas seg warrac i d-yetturebban s lḥeṛṣ, skerhen-asen yimawlan-nsen tiqcicin armi i uɣalen uḍnen mi meqqrit, seg-sen llan wid yetεeddan ɣef lḥeṛma n yimecṭaḥ, llan wid i ineqqen tilawin,…
Seg tlufa akk yeḍṛan, imusnawen n tnefsit seg tuget n liḥalat, ufan-d belli win akken yuɣalen d aqettal n tlawin neɣ d apidufil(win yetεeddayen ɣef lḥerma n yimecṭaḥ), sseba n waṭṭan-is d lḥeṛs-nni ideg d-yetturebba asmi meẓẓi, yetturebba-d di twacult anda ulac taywalt yerna yettwagdel fell-as ad yaẓ ɣer teqcicin imi skerhen-as-tent, armi yuɣal limer yufi ad tent-yessenger akken ma llant. Neɣ taswiεin, llan wid i d-yetturebban ɣef tiktiwin n tesreḍt ideg assaɣen n tuzzuft d leḥram, imdanen i d-yetturebban s tiktiwin-a, kra seg-sen seg wakken ṭṭfen tanefsit-nsen, yettuɣal-asen d timexlelt mi ara as-d-brun, imir-n ttmilen ɣer ccwal d reffu, ayen i ten-yeǧǧan tεeddayen ɣef lḥerma n tlawin neɣ taswiɛin tɛeddayen ula ɣef lḥerma n lwacul imecṭaḥ. Limer ad tili tigda ger urgaz d tmeṭṭut di yal taɣawsa n tudert, ur d-yettili ara gar-asen umgired neɣ kra n wugur, imi d argaz neɣ d tameṭṭut d imdanen i llan i sin, akken yella win i tella tin. Akken llan yirgazen n lεali i llant tlawin n lεali, akken llan yirgazen n diri i llant tlawin n diri. Aṭas n tmura ladɣa tid n Lurupa ideg tameṭṭut d urgaz yesseεdel-iten usaḍuf(lqanun) akked wansayen, seg wakken ttilint kra n liḥalat n utεeddi n urgaz ɣef tmeṭṭut di tmura-ya, acu kan drus ma nesserwes-itent ɣer wayen iḍerrun di tmettiyin tansayin yecban tin-nneɣ, yerna di tmura-ya llan aṭas n yimussuyen i yettnaɣen ilmend n uḥuddu n tmeṭṭut d tukci n yizerfan-is. D imussuyen yecban wi i ilaq ad ggten di tmettiyin tansayin yecban timura n Tmazɣa akked tid n Waεraben akken ad sneqsen seg tṭurfit n urgaz zdat n tmeṭṭut, tiṭurfit-a aɣbalu-s d aslugen n wazalen d wansayen akked tesreḍt, tisudwin-a daɣen ilaq ad asent-iger yiwen azalen n tɣerma d tugdut akked tatrara d wazalen alsanen(valeurs humaines) s umata. S wakka kan i nezmer ad nseggem aẓayer n tmeṭṭut i yuklalen amkan unnig di tmetti imi d nettat i d yemmat-neɣ, daɣen d leεmeṛ-nneɣ.
Mokrane Chikhi