Overblog
Editer l'article Suivre ce blog Administration + Créer mon blog
18 mars 2013 1 18 /03 /mars /2013 19:55

DDK

 

Ɣer tezrigin Tira

“Ahya Ssimra !” n Noufel Bouzeboudja

 

“.. ad d-niɣ belli amud-a i yura Nufel yukla ad t-iɣer yal yiwen d yal yiwet, imi d aẓru nniḍen i d-yernan ɣer lebni n tullist taqbaylit, seg wasmi yessers Belɛid At Ɛli lssas amezwaru i tewsit-a...”

 

Aɛmer Lɛufi

 

 

“.. ad d-niɣ belli amud-a i yura Nufel yukla ad t-iɣer yal yiwen d yal yiwet, imi d aẓru nniḍen i d-yernan ɣer lebni n tullist taqbaylit, seg wasmi yessers Belɛid At Ɛli lssas amezwaru i tewsit-a...”

 

Aɛmer Lɛufi

 

Amyaru

Ilul deg useggas 1981 deg Iflisen Umellil (Tizi Ɣennif). Ngum ad yinig ɣer Sbanya anda yesɣer tutlayin(taɛrabt akked tefransist), yella d aselmad n teglizit di tesdawit Mouloud Mammeri deg Tizi Wezzu. Sreg 2010 ar ass-a yettidir di Tmurt n Danemark. Iqeddec d tesdawiyin, iɣerbazen akked timkerḍitin ɣef tsekla n Tefriqt Ugafa akked tilleli n wawal.

 

------------------------------

Tameṭṭut n Leqbayel

 

 

Lemmer d lecɣal n rray d ttedbir i yettarran bunadem d argaz, tili amur ameqqran deg Leqbayel yessefk d nutni ara yelsen icwawen, ad ǧǧen iberniyas i tulawin-nsen

Aṭas n wid iheddren, inesxen lektub ɣef tmeṭṭut d lḥala n Leqbayel, nutni ur ssinen acu ɣef llan, wala fehmen ṭṭbiεa n lejdud-nsen, yettwassnen seg wasmi d-texleq yemma-s n ddunit. Гret, steqsit, sani terram, anda tewḍem ad tafem awal yiwen : d ayen yenna umezwaru i yenna uneggaru. Гef wawal-nsen, ɣef wakken i yasen-tefka tmussni-nsen «tameṭṭut ɣer Leqbayel ur teswi, ur terri ; argaz yeḥseb-itt am nettat am zzayla, ur aken-εniɣ ; ad tt-yaɣ, ad tt-yezzenz am wakken ara yaɣ, yezzenz taɣaṭ neɣ tafunast deg ssuq. Deg uxxam ur tesεi rray ula deg ucemma ; kra ara yili mazal-itt meẓẓiyet, deg-s cwiṭ n lmenfiεa, atan iban; asmi meqret, tekcem-itt tewser, ad tt-εezlen ɣer rrif, ad tt-deqren am nettat, am uqecwal iqersen». Aya yakk d lekteb. Nekni yessnen akken tella lḥala n Leqbayel, ifehmen, yeẓran acu yellan deg wul n Uzwawi, nezmer ad neggal ur nḥennet belli ulac i yeεzizen ɣer Uqbayli am tmeṭṭut-is, εlaxaṭer yeẓra bla nettat ddunit-is tefreɣ, axxam din ur yelli. Kra n lbaḍna d rray yellan, teεlem yes-s tmeṭṭut. Yak d Igawawen i yas-yeqqaren : «Ulac i yuεren, i nettagad am lehḍur n tsumta». Meẓẓi meqqer, ɣur-sen, yiwen ur yettuqam lḥaǧa mebla ccwer n uxxam-is. Lemmer d lecɣal n rray d ttedbir i yettarran bunadem d argaz, tili amur ameqqran deg Leqbayel yessefk d nutni ara yelsen icwawen, ad ǧǧen iberniyas i tulawin-nsen εlaxater, ɣef wakken nessen neẓra teddun lecɣal, d rray-nsent i ixeddmen. Kullec ɣef ufus-nsent, ula ma ur heddrent ara deg tejmuyaε akked leswaq, d lehḍur-nsent i iḍerrun, d rray-nsent i ixeddmen s ddaw ufus ; aqerru n uxxam d tameṭṭut, am wakken i yas-qqaren : «Axxam bla tameṭṭut am lebḥer mebla lḥut». Meḥsub d lḥaǧa ur nekkmil ara.

Si Ɛmer ben Sɛid Bulif

-------------------

 

Mohamed Rougie

“Azul n udrar n Dhar Ubaran i udrar n Jerǧer”

 

 

Mohamed Rougie d amedyaz amaziɣ si tmurt n Rrif( Lmaruk). Tamedyazt-ines d tamḥadit. Illul deg aseggas 1977 di « Temsamane » akal anda i d- yella trad n Anwal akked d win n Dhar Ubaran anda irrifiyen rẓan tiserdest tasbanyulit. Mohamed Rougie nnig tamedyazt –ines , yella d amdan n talwit yesazalen iguma n tayri deg isefra-ines. Leslaḥ s wacu yettaqazem Mohamed Rougie lehlak iḥuzen timeti, yetteceliḥen deg idles amaziɣ d imru ines akked d awalen- is. Awalen-is yeččuren d timedyazt. Mohamed yefka azal meqran i timsal yettrabin ixef am tayri n talwit, leḥmala n ugama, tilleli., tawaculut . Yegga azal i tawacult acku yettwali-tt d netta-t i d-lsas ɣef acu tettsenid timeti. Mohamed yattaru di snat n tutalayin : tarifit( tamaziɣt n Rrif) akked tafransist. S tumert meqran id yuzen awalen-is i yimeɣriyen n uɣmis n imaziɣen.

Tabrat-inu

Deg-s awal

S wur d acemrar

I kečč ay amdakel

I kečč a tawamet

I kečč a mmis n udrar

 

Tettaruḍ s tmaziɣt ( tarrifit) akked tefransist , amek yettili ufran n tutlayt di lawan n tira ?

Tira ur telli ara d aqaṣer. Tira d tugra n yiman ɣer ugni n umenuɣ. Di tillawt ur smenyafeɣ-ara tutlayt ɣef tayeḍ. Tarifit d tutlayt-iw tamezwarut, yis i ttemesawaleɣ akked d atmaten-iw imaziɣen . Ttaruɣ yis akken ad tidir wa tuɣal am netta-t am tutlayin nniḍen d tutlayt n taywalt( communication). S tirifit ṣawaḍeɣ i yimeɣriyen-iw iḥulfan-iw ama d lferḥ neɣ d leḥzen, d taḍṣa neɣ d imeṭṭi. S tewzel n wawal,s trifit ttalseɣ-d i tikta iceɣben ixef-iw s umata. Tafransist d tutlayt s wacu teɛradeɣ ad cebheɣ tidmi n tmaziɣt akken ad tḥaz talsa i meṛṛa. Di tillawt ulac amgared ger tutlayin imi yal yiwen yesɛa azref akken ad yaru s tutlayt i-iḥamel.

 

Awal-inu

Deg-s tanwact n tafsut

Deg-s anebdu

Deg-s tafukt

Nekk akked kečč

A tawmat inu

Anwi idlsen id tezrargeḍ ɣer tura u d acu i d- isentel n yal yiwen ?

Deffir amud n isefra-inu « lehmali n isefra- les rafales de la poésie » ɣer tizrigin « oasis des artistes », rniɣ-d « ddew nhati- au rythme des souffles » ɣer tizrigin « mon petit éditeur ». Anagaru i d- yefɣen d win umu semmeɣ « rwayaḥ n temdyazt- les fragrances de la poésie ». Targit iyi -zedɣen tagara-agi d asezrireg n wamud n isefra s trifit. Ma yalla , ar tura, ur d sufeɣ ara s tmaziɣt tella sebba. Ttemjadaleɣ akked ṛṛay-iw u ttnadiɣ anwa abrid ilaqen , anwa udem ilaqen akken ad nawi amaynut i uɣanib n tira s tmaziɣt . Ttnadiɣ ɣef umaynut, acku ayen yakk i d- yettnulfun s trifit yekcem deg yiwen lqaleb, yeglugel. Nekk bɣiɣ ad rẓeɣ asalu ɣer wayen nniḍen. Ilaq ad neffeɣ deg iberden n tanumi akken ad nexleq amaynut. Deg isefra-inu s triffit, ttnadiɣ isental iceɣben talsa akked d umdan s umata : tayri,tadukli, tudert, lmut, timadit tamaziɣt, akked tameṭut. Liḥala n tmaṭut iceɣeb-iyi aṭas ,acku deg timeti-neɣ tettweɛzel, yettwakes-as uzref, rran aqarif ɣef izerfan-is.Neẓra yakk belli d tmaṭut i d-tasarut n tanfalit. D netta-t id aɣerbaz amenzu i yal yiwen seg-nneɣ. D netta-t id aɣ- yeslemden tikli. Deg tamdyazt xedmeɣ rriɣ-as tisemɣert i tuklal.

Tudert d taqudbdat

Ay amdakel

A tawmat siwel

Axmi ɛamer-as

A tawmet inu

Ur neqqim

ɣer ij n wanḍu

axmi ɛamer-as

wer neswi seg yij n wanu

Amek tella tamedyazt tarifit, anwi i d-imedyazen itt-iɛeban deg abrid n unerni ines ?

Di tillawt tamedyazt tarifit tufrared akken ilaq deg isaggasen n tmanyin(80) s demma n umedyaz Saɛid El Musawi. Isefra-ines aṭas n icenayen iten-yecnan am tarbeɛt « itran », El Walid Mimun. Tamdyazt-is thuz ixfawen-nneɣ s imeslayen-is yeččuren d sser akked lmeɛna. Amedya asefru-ines « necrin ssa- aqleɣ-da ». Di, lǧera-s, aṭas n imedyazen i d yernan, ḍefren abrid-agi n tanfalit id yewwi Saɛid am « Mayasa Rachida » yezdin di tmedyazt-is snat n tutlayin : taqbaylit akked tarifit. Yella diɣ « Amnus Ḥarfuf » , « Lhanis ». Ass-a tamedyazt tarifit tufrar s tuget n imedyazen akked tmadyazin id as yellan d lmendad.

axmi ɛamra-as

ay amdakel

wer neqqim deg tiri unebdu

sad it-tecubeḍ n wartu

Amek tella liḥala n tizlit tarifit ?

Mi ara d nemeslay ɣer ccna n rrif ulamek ur d nettebder ara « El Walid Mimun ». D acenay-agi i -irefden senjaq n ccna amaziɣ atrar di rrif. D netta id-as yerẓan asalu. Ur nettu ara diɣ acenay Allal , Ayawen, terbaɛt « Itran », d waṭas nniḍen yefken lemqud i tizlit tartrart n rrif.

Moḥand Amɣar d tanfust, d aṣaḍ di Rrif. Yezmer ad yili usaru ara d yelsen n ugarawli –agi ameqran?

Mulay Muḥend amɣar ( Ɛebd El Krim Xatabi) d yiwen uzamul n tilleli, n timunent n yegduden n ddunit meṛṛa. Deg akken ccan-is meqqer ula d Che Guevara yezdew ɣef tikta-s tigrawliyin. Maca di tmurt-is ( Rrif- Lmaruk, tamazɣa) isem-is muggad. Kra n yemdanen ttkukrun ad bedren isem-is. Xas ulama akka yemmut, lexyal-is yeshab-iten. Ilaq asaru ad yewwin ɣef waṣaḍ-agi n timuzɣa akken tizumelt-ines ad ttesmendig tirget n tirugza deg ulawen n yal amaziɣ anda ma yella. Akken ibɣu nniɣ-d ɣef Mulay Muḥend, awalen-iw meẓẓiyi-t zdat n temɣert akked ccan yekseb deg ulawen n yal amaziɣ di Rrif neɣ di tamazɣa wakali.

Amek yezmer ad yilli umṣaweḍ ger imusnawen Iqbayliyen akked Irifiyen ?

I tazwara ilaq ad inniɣ ulac umgared ger tarrifit aked teqbaylit. Snat n tutlayin -agi d takniwin. Ttemcabin-t aṭas.. s tanumi yal yiwen yezmer ad yezgi tutlatyin -agi. Nekk asen -inniɣ i watma iqbayliyen ḥamleɣ-ten aṭas aṭas. Idles aqbayli d idles inu am netta am tarifit. Mi ttmeslayeɣ akked leqbayel , ttafeɣ iman-iw . Awal yettezririg ger-nneɣ s shala. Ayen ala ? Nekni nesɛa adrar n Dhar Ubaran kunwi tesɛam adrar n Jerjer. Idurar-nneɣ yiwen-nsen. Adar d ixef-nneɣ. Azul-iw i ccna n teqbaylit yeggan abrid i tmaziɣt akken ad tuɣal d tutlayt n taywalt akked tmusni d tusna.

tayri ɣer –nneɣ ma ur teqqim

niɣ tenɣi-ḍ-tt, yeffeɣ ixef-is s

adrim ?

Ait Slimane Hamid

--------------------------------

I lmend n wass agraɣlan n tmeṭṭut

Timezikkent n leḥirfat ufus

 

Tessudsed texxamet n lhirfat ufus, d lehirfat tiqburin n lwilaya n Titi wezzu s lemɛawna n lwekala taɣenawt n ureṭṭal amecṭuḥ, d lewkalat niven yettukelfen s lemɛawna n yilmeéyen , yiwet n temzikkent deg usalay n Tizi wezzu, anda ttikkint wazal n 50 n tlawin I d-yusan si yal tamadṭ n tmurt n leqbayel iwakken ad d-senaεtent leḥirfat yemgaraden deg-i I qedcent, ama d azeṭṭa ama d afexxar , d teqendyar n leqbayel, s ittwasnent tlawin iεeééugen d iwaviyen d lejihat niven, ayen yeṭṭfen lwelha deg tmezikkent-agi, d asenulfu I yeooan taqendurt n leqbayel ad sukkes amkan_is gar iselsa imaynut ɣef I yeṭṭuqet usuter di lawan n unebdu. Timzikkent-agi I d-yusan I usfuggel n wass agraɣlan n tmeṭṭut I d-yettuɣalen deg ass n 8 meɣres seg yal aseggas, tmeyyez-it tirza iṭṭuqten n tlawin ɣer usalay anda d-tella yiwet n temlilit meqqren gar- asent, d tagnit I umbeddel n tektiwin, yal yiwet deg uḥric deg I tettuxeûeû, ladɣa imi tameṭṭut ass-a teôza asalu tesawev ad tger iqudimen di tmetti deg I tettidir, imi ad t-id-naf tekcem ula di leḥirfat I ixeddem urgaz, ama d lfeṭṭa neɣ lḥelfa d wayen niven, si lejiha-s mass ɛebd lekrim Belqasem imkellef n texxamt n tejara, yenna-d d akken tilawin I iqdcen deg uḥric n lxudma n tzarbay sfaydint-d s yiwen wass n ukewwen deg sensu n Balwa, anda I d ḥefvent udmawen imaynuten n uzeṭṭa n tzarbit, iwakken ad d-tekcem leḥirfa –agi deg usnerni n tdamsa n tmurt sya d afella , ass –agi n ukewwen ɣef leḥsab n yimvebbren taɛna temsalt yusa-d imi yeṭuqet ucetki sɣur iḥirafiyen imi ssleɛa-nsen tettɣimi ur tettnuz ara s sseba n lexûas n leswaq di tmurt n leqbayel, ɣef aya ilaq ad d-afen leswaq niven akken sselɛa n iḥirafiyen-agi ad tenz.

 

--------------------------------

Tameṭṭut di tmetti

D taɣawsa n tuzzuft neɣ d amdan ?

 

 

Ar wass-a d wussan, aṭas n yimdanen i yebɣu yili uswir-nsen d aggagen(intellectuels) neɣ d menwala-ten, ttwalin tameṭṭut d nettat i yezgan tettili d timentilt n waṭas n wuguren di tmetti. Tamuɣli-ya tsaɣ s waṭas ladɣa di tmura ideg mazal tudert tansayt teckenṭeḍ deg yijufar n tatrara war ma tejla. Timura n Tmazɣa d tid n Waεraben d amedya ɣef tmettiyin-a tansayin ideg tameṭṭut jlan yizerfan-is; nettat tezga anamek-is d taɣawsa n zzhu d tuzzuft, d ttawil n tarrawt akked usefrurex, d taklit i iqeddcen mebla εeyyu. Taswiεin mi ara teεreḍ ad tefsi i yiman-is leqyud n uẓayer (statut) iɣer turez, wiyaḍ ttwalin-tt d amihi(danger), d ugur i tmetti; acku s cbaḥa-s tezmer ad texdem “lfitna”: ad tesseɣwu argaz ur nuklal, ad texlu lǧib-is, ma yeḍḥa-d yeεceq deg-s nettat ad as-tent-tesserwu ad t-tezzuɣer arma d taggara ad t-teǧǧ, syin akkin netta ad yemxel, ad yedderwec. Wi yebɣan lqid n lebda i tmeṭṭut, ttawin-d tiktiwin-nsen seg tesreḍt akked uslugen n wazalen(système de valeurs) n tmetti tansayt. Tameṭṭut mtafaqent fell-as akk tesreḍin tiyenrebbitin(religions monothéistes) dakken seg wasmi yakan i tebda ddunit d nettat i d sseba n ddnub. D nettat i yellan d sseba segmi i aɣ-d-yesseẓeε Rebbi seg lǧennet asmi akken Ḥewwa (tameṭṭut tamezwarut) tuɣ awal n Cciṭan, tewwet armi tḥettem ɣef Adem akken ad yečč seg ttejra n lfakya iɣef ten-iwessa Rebbi i ten-id-ixelqen. D ta i d sseba i yes-s ten-id-yessufeɣ Rebbi seg lǧennet ɣer lqaεa. Ilmend n tedyant-a, at tesreḍt ttwalin ṛṛay n tmeṭṭut diri-t, ur ilaq ara ad t-yeddem yiwen imi yettawi ɣer ucruf, ɣer lexsara, tamuɣli-a teẓḍa ula deg wansayen, d amedya di tmetti taqbaylit taqburt, argaz d lεib fell-as ad tḍebber fell-as tmeṭṭut. Yella wayen yugaren aya: at tesreḍt, d amedya lfuqaha n yimselmen ttwalin tameṭṭut ur zeddiget ara acku tesεa idammen-nni i as-d-yettasen yal aggur, ɣef waya ur testahel ara ad teṭṭef kra n umkan unnig neɣ aεlayan di tmetti. Σlaḥsab-nsen, tameṭṭut ilaq ad teqqim deg uxxam-is, ad tili d talaba n urgaz-is, ma teffeɣ ad teṣṣer iman-is, ad teffer kra n uferdis di tfekka-s i izemren ad yecεel acayaḍ n urgaz aberrani. Ɣur-sen tameṭṭut ma tekkes leḥjab, tefsi leqyud ad d-tawi lada, imi acḥal d yiwen i yemxellen s sseba-s. Di tazwara ad t-id-tesseɣwu, ad as-tesseεǧeb iman-is, asmi ara d-yeɣli deg-s ad tt-iḥemmel imir-n nettat ad tjebbed iman-is fell-as, ad tettferriǧ deg-s ɣef libεid amek ara yettembiwil, amek ara yuɣal d amexlul mebla ma teḥṣa neɣ tecleε seg lemḍeṛṛa iɣef tella d sseba. Acḥal d yiwen i d-tesseɣwa tmeṭṭut di taggara yuɣal d asekṛan neɣ yeṭṭafar lehyuf akken ad yettu, llan seg-sen ula d wid yenɣan iman-nsen.

Netta di lḥaqiqa, yir tignatin-a i d-nebder uwsawen, mačči d tameṭṭut i d sseba-nsent, maca d aẓayer-nni i as-yettunefken di tmetti. Di tazwara yella d meḥyaf d temḥeqṛanit i iḥuzan tameṭṭut iman-is kan, armi yuɣal yuɣ ula d irgazen ladɣa wid i d-yetturebban s usegmi ansay i yetteẓẓun deg wallaɣen yir tikta ɣef tlawin. Limer ur semxalfen ara ger tmeṭṭut d urgaz, tili kra n wugur ur yettili. Tameṭṭut d amdan, argaz daɣen akken ! Ulac acu i ten-yessemgarden : akken i tecbeḥ tmeṭṭut i yecbeḥ urgaz, akken i as-tεeǧǧeb tmeṭṭut i urgaz, i as-iεeǧǧeb urgaz i tmeṭṭut, akken i iḥemmel urgaz tilelli, i tt-tḥemmel daɣen tmeṭṭut,…Ahat yella kra n umgired gar-asen di tuddsa tabyulujit n yal yiwen, imi awtem yezga tafekka-s teqwa, iɣesseb mi ara t-id-tass ccehwa n tuzzuft, ma d tawtemt ur teǧhid ara akken yeǧhed wewtem, yerna ccehwa-s tettεeṭṭil di tazwara ma teḥma tettuɣal d times. Aṭas i yenwan d argaz kan i iḥemmlen tuget n wassaɣen n tuzzuft, netta ula d tilawin daɣen akken, acu kan ma tella tayri d nettat kan i izemren ad tẓeṭ leqniεa gar-asen. Mačči s useḥjeb d usebrek n tmeṭṭut ara yeḍmen urgaz ṣṣfa n leḥlal-is maca s tayri.

Limer di twacult yettuneḥsaben d nettat i d abelkim(noyau) n tmetti, ur ssemgiriden ara ger warrac d teqcicin, limer tisudwin-nniḍen n tmetti yecban iɣerbazen d tesdawiyin ur ferrqen ara ger yilmeẓyen d telmeẓyin, tili ur d-ttilin ara wuguren iɣef d-nemmeslay uqbel. Acku tterrbiya-nni taqesḥant i iferrqen ger uqcic d teqcict mi ara ilin d imeẓyanen, tettuɣal-asen d ugur mi ara umɣuren. Ttekken-d seg-s waṭas n wuṭṭanen n tnefsit i yettḥazen ama d tilawin ama d irgazen. Aṭas seg warrac i d-yetturebban s lḥeṛṣ, skerhen-asen yimawlan-nsen tiqcicin armi i uɣalen uḍnen mi meqqrit, seg-sen llan wid yetεeddan ɣef lḥeṛma n yimecṭaḥ, llan wid i ineqqen tilawin,…

Seg tlufa akk yeḍṛan, imusnawen n tnefsit seg tuget n liḥalat, ufan-d belli win akken yuɣalen d aqettal n tlawin neɣ d apidufil(win yetεeddayen ɣef lḥerma n yimecṭaḥ), sseba n waṭṭan-is d lḥeṛs-nni ideg d-yetturebba asmi meẓẓi, yetturebba-d di twacult anda ulac taywalt yerna yettwagdel fell-as ad yaẓ ɣer teqcicin imi skerhen-as-tent, armi yuɣal limer yufi ad tent-yessenger akken ma llant. Neɣ taswiεin, llan wid i d-yetturebban ɣef tiktiwin n tesreḍt ideg assaɣen n tuzzuft d leḥram, imdanen i d-yetturebban s tiktiwin-a, kra seg-sen seg wakken ṭṭfen tanefsit-nsen, yettuɣal-asen d timexlelt mi ara as-d-brun, imir-n ttmilen ɣer ccwal d reffu, ayen i ten-yeǧǧan tεeddayen ɣef lḥerma n tlawin neɣ taswiɛin tɛeddayen ula ɣef lḥerma n lwacul imecṭaḥ. Limer ad tili tigda ger urgaz d tmeṭṭut di yal taɣawsa n tudert, ur d-yettili ara gar-asen umgired neɣ kra n wugur, imi d argaz neɣ d tameṭṭut d imdanen i llan i sin, akken yella win i tella tin. Akken llan yirgazen n lεali i llant tlawin n lεali, akken llan yirgazen n diri i llant tlawin n diri. Aṭas n tmura ladɣa tid n Lurupa ideg tameṭṭut d urgaz yesseεdel-iten usaḍuf(lqanun) akked wansayen, seg wakken ttilint kra n liḥalat n utεeddi n urgaz ɣef tmeṭṭut di tmura-ya, acu kan drus ma nesserwes-itent ɣer wayen iḍerrun di tmettiyin tansayin yecban tin-nneɣ, yerna di tmura-ya llan aṭas n yimussuyen i yettnaɣen ilmend n uḥuddu n tmeṭṭut d tukci n yizerfan-is. D imussuyen yecban wi i ilaq ad ggten di tmettiyin tansayin yecban timura n Tmazɣa akked tid n Waεraben akken ad sneqsen seg tṭurfit n urgaz zdat n tmeṭṭut, tiṭurfit-a aɣbalu-s d aslugen n wazalen d wansayen akked tesreḍt, tisudwin-a daɣen ilaq ad asent-iger yiwen azalen n tɣerma d tugdut akked tatrara d wazalen alsanen(valeurs humaines) s umata. S wakka kan i nezmer ad nseggem aẓayer n tmeṭṭut i yuklalen amkan unnig di tmetti imi d nettat i d yemmat-neɣ, daɣen d leεmeṛ-nneɣ.

Mokrane Chikhi

Partager cet article
Repost0

commentaires

Présentation

  • : La confédération des Iflisen Umellil
  • : Un des objectifs est de reconstituer la grande confédération qui regroupait les 14 aarchs des Iflisen Umellil avant la colonisation française. Le but est de rétablir les liens interrompus et de promouvoir la solidarité inter-arche. Nous visons également à consolider les liens entre la diaspora et leur région d'origine. Réecrire l'histoire des Iflisen et préserver leur patrimoine matériel et immatériel .
  • Contact

Recherche

Liens