«Yemma-s n ddunit » tuqeɛ deg-s tmellalt. Tegrareb-d seg...la pyramide-nni n lekdeb (ḥaca amezruy). Segrareben-tt-id warraw n warraw n Cacnaq, ababat n ddunit. aṭas ara k-yinin : “ihuh, d acu-t waya ? D takurt uḍar kan !”. Ala? d takuret n...nnif d lasel. Aṭas i aɣ-sluɣen isendyaq n lkif d tegmat n bessif. Ass-a, izzayriyen (widak akk d-yefɣen s iberdan mačči wiyaḍ-nni i mazal sfuntuḥen, jaɛluluqen di lumma el ɛarabiya) zran aniwi i d atmaten-nnsen: d imaziɣen n Tefriqt ugafa ! Aya ẓran-t, seg zik, yegduden n Tunes, Maroc, Libya... Igduden n usammer alemmas zemren kan ad ilin d imeddukal...et encore! Ass-a, La balle (n yizegzawen) atta-n deg wannar n idabuten n Tmura n tmazɣa. d lawan ad nebnu l’UMA (Union du Maghreb Amazigh)... one, two three, viva la berbérie !
T.O.A
D aymi qqaren yella uɣerbaz n dduwla, yella uɣerbaz n ddunit. Ayen i aɣ-slemdent timliliyi-agi n ddabex-uḍar gar Lezzayer akked Maṣer d awezɣi ad t-yesselmed uɣerbaz azzayri i yinelmaden-is ; ama si tama tmusniwin ama si tama n yiḥulfan. Aṭas diɣ swayes ttɣennin wid ibennun tamurt ɣef rmel, ass-a irab-d, wiss ma ad yeglu yis-sen ? Amdan ass-a, ɣas ma ur yelli d amusnaw, ad yefhem llant tɣawsiwin anda aɣerbaz azzayri ur yezmir ara ad tent-yesselmed ; acḥal i iḥettem uɣlif n leqraya ɣef yinemhalen n yiɣerbazen akken ad ssalayen leεlam ssbeḥ d tmeddit yenwa swaya ara d-yexleq deg yinelmaden iḥelfun n “rruḥ lwaṭaniya”. D acu yeḍran di tidet ? Yeḍra-d wayen-nniḍen : skerhen tazzayrit i yinelmaden. Tin ɣur-s d tabenda (tablier) s yiniten yemxalafen gar teqcict d uqcict, dagi diɣ tefka-d teswiεt anemgal-is. Ass-a inelmaden am Yizzayriyen merra ffɣen-d s leεlam n Lezzayer – amur ameqqran uɣen-t-id – la ttɣennin “rruḥ lwaṭaniya”, mebla yella ḥedd d amwessi fell-asen. Tamsirt n Tezzayrit i d-fkan yinelmaden, ur cukkeɣ xemmen fell-as wiyaḍ : la ṭṭalaben tura ad asen-d-awin iṭabelyiten s yiniten n Lezzayer (couleurs nationales) : « d Izzayriyen akk i nella, ulac amgirred gar teqcict d uqcic, cic ad aɣ-d-awin iṭabiyiten s senğaq azzayri, ad ten-ners s lferḥ », akka i aɣ-d-yenna yiwen n unelmad. Tagi tamezwarut.
Tis snat, Azzayri ass-a, seg usamar ar umalu, seg unẓul ar ugafa slan akk s Cacnaq, azuxxen akk yis-s imi yeɣleb Iferεunen. S lkerh-nni n yimḍebbren n Maser i tmurt n Lezzayer, Izzayriyen uɣalen beddlen tamuɣli-nsen deg wassaɣen-nsen yid-sen : « ula d wid ur nessin ara tamaziɣt, la ttsuɣun Imaziɣen di Maser, wamag dagi di tmurt, yal azniq ad as-tesleḍ, d Azzyri i lliɣ, d leqrun i yi-iɣuren », wagi d awal n yiwen iruḥen ɣer Maser. Ayagi, yesban-d terqeq n lxiḍ i icudden assaɣen gar Lezzayer d tmurt n Maser ; ass-a nezmer ad d-nini dakken Imasriyen ugin tagmat-nni swayes i ttzuxxun imḍebbren imezwura n tmurt n Lezzayer. « Kulec kulec, ad t-semḥeɣ, ma d idammen qerriḥ diddi. Ur leεben ara s ssaḥ, s truggza, muḥal ad iεeddi usaru, neɣ ccna n Maser deg uxxam-iw, nekk friɣ-tt d rray-iw : mačči d atmaten i nella, faqeɣ tura », ikemmel yenna Taher.
Xas akka ččan-tt teḥma Yimasriyen si yal tama, ur as-d-tewwi ara diɣ ad nili 11nessawal i wayeḍ ad aɣ-d-iḥami acu kan mi yeffeɣ umezwaru yettɣimi uneggaru : akka i aɣ-tḍerru yal tikelt d leğnas akk iεeddan si tmazɣa », i d-yenna, Remḍan, yiwen n uselmad n tmaziɣt di tesdawit.